U 302 (RAÄ-Nr: Skånela 112:6)

 

 

Standort:  Stockholms län, Sigtuna kommun, Skånela, Skånela kyrka

( N 59° 34.871' ; E 17° 56.914)

 

Alter:  1000-talet e.Kr.

 

Inschrift:

"Kättilvi och Ingrid (läto) resa denna sten efter ... (Gud hjälpe deras?) själ och Guds moder."

"Kättilvi und Ingrid (ließen) diesen Stein errichten für ... (Gott helfe ihren) Seelen und [auch] Gottes Mutter."

 

Stenen tillhör gruppen oornerade runstenar och ristades troligen i början av 1000-talet. Den är inmurad i kyrkans v-gaveln. 

Der Stein gehört zu der Gruppe(oornerade?) Runensteine und wurde wahrscheinlich am Anfang des 11. Jahrhunderts geritzt. Er ist eingemauert im Westgiebel der Kirche.

 

 

U 305 (RAÄ-Nr: Skånela 128:1)

 

Standort:  Stockholms län, Sigtuna kommun, Skånela, Bensta

( N 59° 35.986' ; E 17° 57.246')

 

 

Alter:  1000-talet e.Kr.

 

Inschrift:

" Åskatla lät hugga stenen efter Fulluge och Illuge och Signy."

"Åskatla ließ den Stein hauen für Fulluge und Illuge und Signy."

 

Runstenen upptäcktes vid jultiden års 1900 av en pojke. Det är mycket ovanligt i uppländska ristningar att rundjuret har vingar. Ytterligare ett exempel finns dock på en av runstenarna vid Skånela kyrka. Kanske är de båda ristningarna utförda av samme mästare. I båda inskrifterna omnämns också en man med namnet Fulluge. Förmodligen är det samma person. Kvinnonamnet Åskatla är ovanligt men förkommer även på en västgötsk runsten.

 

Der Runenstein wurde zur Weihnachtszeit des JAhres 1900 von einem Jungen entdeckt. Es ist sehr ungewöhnlich für uppländischen Ritzungen, daß das Runentier Flügel hat. Ferner findet sich doch ein Beispiel auf einem der Runensteine bei Skånela's Kirche. Vielleicht sind die beiden Ritzungen von dem selben Meister ausgeführt worden. In beiden Inschriften wird auch ein Mann mit Namen Fulluge genannt. Vermutlich ist das dieselbe Person. Der Frauenname Åskatla ist ungewöhnlich, kommt aber ebenfalls auf einem  westgötländischen Runenstein vor.

 

 

 

 

Nach oben